Jorå

Mätte midjemåttet igår på jobbet mha en kompis. Tydligen har jag mätt helt fel eftersom mitt midjemått var precis på gränsen till sjuklig fetma. Där går gränsen för vad jag tror om mig själv. Nej då 78 cm hade jag i MIDJAN och inte 92 cm ÖVER HÖFTERNA. Jävla pucko...

Skitsamma, jag har fått en inflammation i en sena i höger fot. Det har gjort att varje steg har varit en plåga. Min vänstra stortånagel var plötsligt svart under nagellacket. Klippte lite och vips så tömde det sig skitäcklig vätska. Nageln är inte längre svart (fjuu...) men rosalila. Perfekt. Det här har gjort till att jag inte har sprungit sedan ..... vänta.... 11/9...sex dagar. Ingen träning har jag gjort heller. Skitdåligt. Jag kunde ju i alla fall ha crosstrainat. Nu blir det skärpning. Men å andra sidan hinner jag fasiken i mig inte förrän på torsdag förmiddag nästa gång. Ikväll boxning som sagt. 

Jag funderar på att lägga upp vecka för vecka och boka in träning i kalendern och se det lite som ett arbetspass. Jag kan inte skita i det. Typ så. Sen finns det ju såklart alltid undantag. Men som regel. Ska prova. Jag måste ju se till att killen har käk hemma också nu när han är sjukskriven och det pajar ju träningen lite. Äh bullshit egentligen. Pajar ingenting. Om jag bara går upp ur sängen 8:30 istället för 11:30 så ordnar ju det sig. JA!! Jag går upp alldeles för sent men jag sover som en gris. Är typ så trött. Fattar ingenting. Jaja skit i det nu. 

Det är ju uppenbart att min hjärna är helt rörig. Känns som om jag vill göra så mycket helt plötsligt som jag inte hinner med. Men jag hinner ju med om jag bara tar ner det till planering. Planering planering planering. Thats the answer. Det är därför jag har typ svårt att träffa vänner och sånt på arbetsdagar asså typ efter jobbet. För det innebär att BF är ensam hemma hela jävla dagen och det är så deppigt att veta att han sitter där. Samtidigt måste ju jag komma ut lite också men det är ju inte som om vi sitter här som två nötter. Nej då jag gör rätt mycket grejer. Men det är så trist att veta att han värmer sin mat i micron och hoppar in och äter helt själv. Jag har fan jobbigt med det! Imorgon kommer hans syrra och fikar lite. Det känns sjukt bra att han får sällskap. 

Orkar inte skriva mer nu. Tjo.